Världen samlades för att enas kring hur vi skall kunna garantera fortsatt mänskligt liv på vår planet. Insikten om att det inte finns en ”planet B” torde vara klart för alla. Ändå misslyckas vi (eller världens ledare). Egentligen är det ganska enkelt världen består av väldigt många länder, men merparten av världens utsläpp kommer från ett fåtal länder, USA, KINA, EU, JAPAN, RYSSLAND och några länder till står tillsammans för merparten av dagens utsläpp inklusive de historiska. Ansvaret ligger därför på dessa länder, världen behöver inte komma överens, det räcker att dessa länder tar sitt ansvar så har vi kommit en ordentlig bit på vägen. Men idag när korten ligger på bordet så kan jag inte mer än tänka på Leonard Cohens dystra låt Everebody Knows, och den sätter fingret exakt på punkten, alla vet, hela världen vet att vi hade möjligheten att göra rätt men vi valde en annan väg.
Everybody knows that the dice are loaded
Everybody rolls with their fingers crossed
Everybody knows that the war is over
Everybody knows the good guys lost
Everybody knows the fight was fixed
The poor stay poor, the rich get rich That’s how it goes
Everybody knows Everybody knows that the boat is leaking
Everybody knows that the captain lied
Everybody got this broken feeling
Självklart skall man se positivt på saker och ting, det går liksom inte att ge upp. Det är inte det jag säger men efter detta misslyckande har vi alla rätt att sjunka ner, låta luften gå ur oss, låt oss uttala orden – det var ett misslyckande, en spade är en spade. Låt det globala misslyckande sjunka in i några dagar, låt det sätta sordi på överkonsumtionen, klä dig i svart, låt mörkret sluta sig runt dig, i alla fall fram till nyår, låt oss då kavla upp ärmarna plocka upp det spillrorna se till att 2010 är det år då vi tar ordentliga steg mot lösningen.

Inte nog med det jag deltog aktivt under hela valkampanjen och talade för Isabella i många av de samtal jag förde med väljare och intresserade, med stolthet i rösten berättade jag om vår kandidat, en som jag tyckte då mycket kompetent och duktig som jag var övertygad om skulle göra skillnad i Bryssel, och nu efter bara fyra veckor sipprar de första intressanta och överraskande nyheterna ut från Bryssel. Isabella skriver på 
